Glad midvinter!
Skrivet 2008-12-24 07:14:45
Många av de yttre delarna i den hedniska julen var lika den kristna eftersom kristendomen lånade mycket av firandet från asatron. Ta t.ex. julskinkan. Grisen var ett heligt djur för Frej och Freja, det var ju Särimner man slaktade och åt upp varefter den ändå kryade på sig och återfick sitt liv, och gris äter vi till jul. Jul är för övrigt ett uttryck som är känt från åtminstone 900-talet och fortfarande lever kvar trots över tusen år av kristendom i vårt land.
De röda kulorna i granen anses vara en kvarleva av de slaktade offren som blodiga hängde i offerträdet, och Lucias ljus menas vara en modern variant av slaktkvigan som med tända halmnekar i hornen leddes runt gården. Lussekatten anses vara ett arv från forntiden, mycket lik den keltiska rosen.
Hittekissen
Skrivet 2008-11-12 11:07:08
Tog in en kisse för nästan en månad sen, fattar inte va folk tänker som bara lämnar sina kattungar, tror dom verkligen att dom ska klara sig eller skiter dom helt enkelt i vilket???
Sjukt vilket som...
Men iallafall, tog in Wille för ett tag sen, hade sett honom stryka omkring i ett par veckor, han kan inte vart mer än 8-10 veckor gammal när jag äntligen lyckades fånga in den vettskrämda stackaren, han är frtfarande väldigt reserverad men vill gärna va med stora kissen ändå o vågar mer o mer va framme på dagarna när man själv oxå är uppe så det går framåt sakta men säkert :)
Och så är han till synes fullt frisk men ska såklart låta veterinären ta en titt senare när han blir mer hanterbar :)
far o son kanske?
_______________________________________________
(titta gärna in i gänget Katter om ni oxå gillar katter)
Svenska flaggans Historia.
Skrivet 2008-06-06 11:07:22
Ursprunget till de nordiska ländernas korsflaggor finns i de korsbanér, som medeltidens kristna furstar förde under korstågen mot de otrogna i det heliga landet.
Flaggan har under lång tid varit det svenska konungarikets symbol, tillika kungligt höghetstecken.
Dannebrogen äldst
Den vanligaste färgsättningen på de ursprungliga fanorna var en röd fana med ett vitt kors. Endast i Danmark och Schweiz finns detta ursprungliga röda baner kvar som nationens flagga.
Äldst bland de nordiska flaggorna är således Dannebrogen (=den röda duken), den danske kungens korsbanér, som fått bilda mönster för de övriga nordiska länderna.
Näst äldst bland de nordiska flaggorna är den svenska.
Ett gyllene kors
Det är vid 1400-talets mitt, då Karl Knutsson Bonde regerar, som det svenska kungliga korsbaneret anses ha uppkommit. Hans sigill hade 1448 en "kvadrerad sköld i blått delad av ett gyllene kors". Troligen förde han baner i samma färger.
Sannolikt uppstod den svenska flaggan som en motståndsflagga under unionstidens strider. Karl Knutsson Bonde valde då ett korsprytt banér av Dannebrogens typ men gav det samma färger som fanns i det svenska riksvapnet: gult och blått.
I Johan III:s hertigvapen finns blå-gula korsfanor angivna 1557. När han som kung 1569 utfärdar instruktionen för fredsförhandlingarna i Knäred, framhävs det gyllne eller gula korset som det viktigaste. Det hade av ålder varit brukat i Sveriges rikes vapen och därför ville Johan III att det alltid skulle föras uti fanor, fänikor (liten flagga) och flaggor.
Från Gustav Vasas död 1560 framträder korsfanan som den främsta symbolen för den svenska nationen: en tvåtungad svensk flagga där riksvapnet med den regerande dynastins hjärtsköld lagts över korsmitten.
De tretungade så kallade örlogsflaggorna är kända från Gustav II Adolfs tid och framåt.
På 1620-talet förlorade flaggan sin gamla innebörd av kungligt värdighetstecken och blev en symbol för nationen, det svenska riket.
Unionsupplösningen 1906 â ny flagglag
Den svenska flaggan fick sitt nuvarande utseende i samband med unionsupplösningen år 1906.
Unionsmärket, som gick under smeknamnet Sillsalaten, togs då bort från det övre fältet (närmast flaggstången).
En helt ny flagglag skapades där färgsättningen och proportionen på de olika fälten reglerades.
Det bestämdes även att den tretungade flaggan endast fick användas av Kungahuset och försvaret.
Den kungliga flaggan
På Kungliga slottet i Stockholm hissas den kungliga flaggan varje dag sedan 1873.
Kung Oscar II hade redan som tronföljare flaggat på sommarresidenset Sofiero. Riksdagshuset och andra officiella byggnader följde exemplet. År 1873 påbjöd Kungen även flaggning på Kungliga slottet.
Kungens och Drottningens flagga markeras med Stora riksvapnet infällt i korsets mitt, placerat på ett kvadratiskt vitt fält. Övriga medlemmar av Kungahuset har en flagga med Lilla riksvapnet.
Olika kungliga flaggor
Fyrduksflagga (360x180cm) med Stora riksvapnet visar att Kungen befinner sig i riket och fullgör sina plikter som statschef.
Sexduksflagga (540x270cm) med Stora riksvapnet hissas till exempel vid statsbesök och högtidliga audienser. Den hissas även på allmänna flaggdagar som Nationaldagen/Svenska Flaggans dag den 6 juni.
Beroende på väderlek används ibland, på Kungliga slottet, en mindre så kallad stormflagga (90x180cm).
Tillfällig riksföreståndare
När Kungen är förhindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef, till exempel vid statsbesök utomlands, inträder Kronprinsessan som tillfällig riksföreståndare och fullgör statschefens uppgifter.
En tretungad kunglig flagga med Lilla riksvapnet är vid sådana tillfällen hissad på Kungliga slottet.
